Publicerad den 31 mars 2008
i it.
Uppgraderade smärtfritt till senaste versionen av Wordpress i går kväll. Mycket nytt – det är den största förändringen sedan jag började blogga, och plötsligt väcktes lusten att skriva inlägg igen. För er som ännu inte insett skönheten i Wordpress rekommenderas Micke Kazarnowicz nybörjarguide.
Förhoppningsvis ska det vara slut på bloggtorkan för en tid nu.
Inlägget pingat till Intressant.
Andra bloggar om: bloggosfären, bloggar, wordpress, wordpress 2.5, micke kazarnowicz
Rasmus Fleischer på Copyriot skriver ett långt och läsvårt inlägg mot de hårdare tagen mot fildelarna, speciellt Renforsutredningens förslag. Blogge ligger heller inte på latsidan. Personligen saknar jag dock en tydlig idé om hur en informationsekonomi där fildelning är fullständigt fri ska organiseras, precis som jag saknar en idé om hur ett förbud mot fildelning ska upprätthållas utan orimliga konsekvenser.
Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, renfors
Att fildelning över internet förändrat förutsättningarna för att upprätthålla upphovsrätten är ett faktum. När nio moderater går till motangrepp mot dem inom partiet, som tidigare förespråkat en ändring av upphovsrättslagstiftningen för att den bättre ska motsvara de nya förutsättningarna, är frågan alltså om de har en lösning på problemet inom räckhåll. Det verkar de inte ha – åtminstone skymtar ingen sådan i debattartikeln – och därför kan vi lämna den därhän.
Men även om krav hörs på flera håll är det inte självklart att legalisering är lösningen, långt därifrån. Allt större del av de värden som skapas har formen av digital information, och en ändring av lagen om viss intellektuell egendom kommer med tiden att få konsekvenser för andra sektorer. Varför ska en musikers eller en filmskapares arbete värderas annorlunda än en programmerares?
I någon mening bevittnar vi kanske hur ett produktionssätt går i graven, för att låna ett begrepp från “historiens sophög”. Vad som kommer i stället är omöjligt att veta i dag, men visst är det spännande?
Inlägget pingat till Intressant.
Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, internet
Radioheads initiativ att sälja sin nya skiva på nätet och låta publiken själva välja vad den vill betala har slagit väl ut. Närmare 40 procent av de som laddat ner In Rainbows har också betalat för den – i genomsnitt sex dollar. DN sätter rubriken “Ingen kassako” och (uppdaterat) IDG hävdar att Fans betalar dåligt, men Adam Erlandsson i SvD får det till att gruppen därmed dragit in 15 miljoner kronor brutto på en månad. Olika kommentatorer tycker olika om det resultatet. Jag tycker det verkar asbra.
Själv försökte jag betala, fem dollar, men något hos min bank krånglade till det så att transaktionen inte gick igenom, och jag valde till slut att ladda hem skivan gratis. Jag fann då att den bara var 160 kbps mp3 vilket är i minsta laget för mig, så möjligen hade jag känt mig blåst om jag betalat.
Radioheads försäljningsmodell är en tvåstegsraket – i december släpper gruppen In Rainbows i en lyxutgåva med både dubbel-cd, dubbelvinyl och bok. 30 pund lär den kosta vilket förstås är mastigt för den som tycker att en mp3-version duger, men ändå en överkomlig summa för hardcore-fansen. Och konkurrensen från den illegala fildelningen lär bli liten.
Något i stil med det här är vad jag har efterlyst i flera år. Om artisterna visar generositet och förtroende gentemot publiken kommer – tillräckligt – många att belöna dem med att betala för musiken. Och genom att odla relationen till fansen kan artisterna tjäna mer på livekonserter och kringprodukter – upplevelser och prylar som inte låter sig digitaliseras och spridas på nätet. Om några år kommer diskussionen om den illegala fildelningen att vara ett minne blott.
Jag tycker att det är en mycket sympatisk affärsidé och jag tror att den snart får många efterföljare. En är redan här: Saul Williams The Inevitable Rise and Liberation of Niggy Stardust, som finns i en gratisversion i 192 kbps mp3 samt i en femdollarsversion i antingen 192 eller 320 kbps mp3 eller förlustfritt komprimerad flac. Skivan är producerad av Trent Reznor och faktiskt inte dum alls. Faktum är att jag tänker hiva upp betalkortet och tanka hem flacversionen också.

Inlägget pingat till Intressant.
Andra bloggar om: musik, nedladdning, radiohead, saul williams
En spännande affärsidé i bloggosfären är tydligen textreklam. DN förklarar: “Blogvertisers affärsidé är ett slags produktplacering på bloggar. De listar bloggar och företagen plockar ut dem de gillar. Skribenterna erbjuds sedan pengar för att skriva om en viss produkt.”
En bloggare som DN talat med, Hanna Fridén, skriver på uppdrag av Blogvertiser. Hon ser inga integritetsproblem med sina textreklamuppdrag. Finns det ett problem är det att läsarna inte inser att hon saknar integritet: “- Om läsare över huvud taget litar på en bloggare fullt ut utan att vara källkritiskt ser jag det som problematiskt.”
Det är inte bara innehållet på Hannas blogg som talar om för mig att jag är gammal – hennes cynism slår min med hästlängder. Och jag är ändå cyniker.
Urban Lindstedt hävdar att upplägget stinker. Det är bara att hålla med.
Det är väl knappast någon som är intresserad av att betala för min svada, så jag slipper sätta ett pris på mina inlägg. Jag har en Googleannons på sidan, det får räcka så länge.
Hanna Fridén utvecklar sitt försvar på sin blogg, men inget nytt i sak tillkommer förutom diverse kålsuparlogik.
Andra bloggar om: bloggar, hanna fridén, reklam, blogvertiser, bloggosfären
Publicerad den 17 oktober 2007
i it och media.
Nu har jag varit med på Nyllbok i någon månad och jag har fortfarande inte riktigt fattat vitsen. Vampyrer och zombies som bits, folk som bjuder varandra på virtuella (= bilder på) drinkar och en synbarligen oändlig mängd andra trivialiteter. Välgörenhetsprojekt som inte kostar välgöraren mer än ett musklick och inte ger mottagaren ens det. Toppat med en rejäl dos virtuella mobbar.
Jag behåller mitt konto ett tag till – för den möjligheten att någon berättar vad jag ska ha det till. Förutom att kolla på Stephen Colbert’s The Word utan reklam.
Andra bloggar om: facebook, internet
Publicerad den 16 oktober 2007
i it och media.
Twingly är en himla smart funktion som allt fler dagstidningar använder för att länka ihop sitt innehåll med bloggosfären. Senast i raden är Helsingborgs dagblad, där chefredaktören Sören Karlsson förklarar att bloggar ofta tar sin utgångspunkt i någonting som har publicerats i de mer traditionella medierna och tar den diskussionen vidare.
– Den tar vi på allvar och vill bjuda våra läsare att också ta del av det, säger han till hd.se.
Jag gillar Twingly – tjänsten gör att bloggar kan bli relevanta i debatten på ett helt annat sätt. Att jag själv har haft över 700 besök i dag beror förstås på att jag länkat till dagstidningarnas rapportering om domen i den så kallade Stureplansrättegången och att till exempel Svenska Dagbladet via Twingly har länkat tillbaka till mig.
Andra bloggar om: twingly, bloggar, media
Publicerad den 28 juni 2007
i it och media.
Min gamla arbetsplats IDG.se kör numera med Twingly, som kopplar ihop artiklar med blogginlägg som länkar till dem. På tiden, kan tyckas. DN och SvD har kört det här ett bra tag. För mig känns det som om länkar mellan de stora medierna och bloggarna berikar båda sidorna.
Publicerad den 18 februari 2007
i it och media.
Youtube-grundarna blev snuskigt rika när Google köpte företaget, men frågan är om det var en bra affär för Google. I paketet ingick att webbplatsen skulle bli respektabel och laglig, och när nu städningen börjat och allt fler länkar resulterar i beskedet att videoklippet tagits bort av upphovsrättsskäl finns det risk att besöksfrekvensen dyker tvärt. Vi som, till exempel, någon gång i veckan sökte de roligaste ögonblicken i Jon Stewarts Daily Show får nu gå någon annanstans. Youtube satsar i stället på att höja kvaliteten på användarnas egenproducerade filmer genom att locka med betalning.
Medan Youtube brottas med problemet att behålla sin communitykänsla och samtidigt generera intäkter till både användare och ägare tänds nya stjärnor i webb-tv-rymden. Niclas Zennströms och Janus Friis Joost är i beta och early-adopter-wannabees jagar febrilt inbjudningar på nätet. Roligast just nu är ändå Zudeo, videotjänsten som skaparna av bittorrentprogrammet Azureus ligger bakom. Även här är ambitionen att hålla sig inom lagens råmärken, så upphovsrättsskyddat material gives icke. Jämfört med till exempel Youtube finns det dock ett par självklara fördelar. Framför allt har tjänsten, eftersom den använder bittorrentprotokollet, kapacitet för mycket större filer. Hög upplösning och långfilmsformat i stället för Youtubes femminuters pixelkalas i webbläsaren. Nackdelen är lika uppenbar: Den ställer högre krav på användaren. Även om skaparna har bemödat sig om att skapa ett lättillgängligt gränssnitt är man ändå tvungen att installera ett program för att söka och ladda hem filmerna och ytterligare ett för att spela upp dem. Därmed är vägen till den verkliga massmarknaden effektivt stängd i nuläget.
För den bara minimalt it-allmänbildade är besväret att ladda hem och installera Zudeo och VLC ett billigt pris för att kunna se till exempel brittiska Channel 4:s och BBC:s dokumentärer The Root of All Evil och The Power of Nightmares Ännu så länge är urvalet ganska magert, men de första smakbitarna lovar gott. Zudeo kommer också att ha en betallösning där åtminstone amerikanska användare ska kunna köpa BBC-serier som Little Britain och Fawlty Towers. Drm-skyddat naturligtvis.
Problemet som delas av alla de hoppfulla aktörerna är förstås att stora delar av publiken vant sig vid att film på nätet ska vara både gratis och reklamfri. Lyckas man få upp volymerna har dock Zudeo hittat en lösning för att skapa intäkter. Med massor av filmer tillgängliga gratis på enkelt sätt sjunker tröskeln för att då och då hosta upp några kronor och betala för premiuminnehåll. På köpet lindrar de tvehågsna fildelarna sina dåliga samveten. Och de är många.
(Den här artikeln publicerades också i fredagens Computer Sweden.)

Senaste kommentarerna