Nu visar det sig att Zandén och Gyllenhammar inte alls menade att männen skulle slå sina kvinnor, utan att käften som skulle få uppleva ömheten i ett slag lika gärna kan tillhöra en man. Skönt. Nu känns det bättre. Eller, vänta …
Andra bloggar om: jämställdhet, jessica zandén, cecilia gyllenhammar, sex, våldArchive for the 'feminism' Category
Den saudiarabiska kvinna som utsattes för gruppvåldtäkt och sedemera dömdes till 200 piskrapp, för att ha befunnit sig i en bil tillsammans med en man som hon inte var släkt med, benådades av kung Abdullah. En stor lättnad för kvinnan, utgår jag ifrån, men jag antar att lagen står oförändrad och då kvarstår förstås också alla krav på bojkott av Saudiarabien och dess monumentala förtryck av halva sin befolkning.
Inlägget pingat till Intressant.Andra bloggar om: saudiarabien, våldtäkt, kvinnoförtryck
Det är svårt att som man sätta sig in de känslor som Stureplansrättegången rör upp för många kvinnor. Jag hade nog inte riktigt greppat hur viktig domen var. K utbrast i ett spontant “Jaa!” när jag berättade om utfallet.
Männen (vissa män) döljer sina känslostormar under förment nyktra resonemang, där bara de logiska kullerbyttorna avslöjar att det inte bara är intellektet som talar. Advokat Per E Samuelsson varnar för att lägre beviskrav kan göra att oskyldiga buras in. I och för sig, skriver han, är “just detta fall /…/ egentligen inte det bästa exemplet på feldömda mål – här finns stödbevisning som stärker kvinnans version”. Men enligt Samuelsson väljer domaren nästan alltid att tro på kvinnan.
Det är en märklig uppgift. Enligt en kartläggning som åklagarmyndigheten gjort resulterar ungefär var tredje åtal i friande dom. Och enligt en undersökning Aftonbladet gjorde 2005 går ungefär var tionde anmäld våldtäkt till åtal. (Edit: På DN debatt den 19 oktober skriver riksåklagare Fredrik Wersäll och överåklagare Lisbeth Johansson att en femtedel av anmälningarna leder till åtal.)
Många kvinnor verkar också uppleva verkligheten på ett sätt som mer stämmer överens med de siffrorna än med Per E Samuelssons resonemang. Psykoterapeuten Monica Mardell vid Stockholms stads kriscentrum för kvinnor berättar i SvD att de flesta kvinnor som kommer till henne säger att det inte är någon idé att anmäla. Hon hoppas att domen ska innebära att fler vågar anmäla. En förhoppning hon delar med den våldtagna kvinnan.
Madeleine Leijonhufvhud ser domen som ett framsteg. Katarina Wennstam skriver att “hovrättsdomen visar att det går att kombinera högt ställda beviskrav med ett mer öppet förhållningssätt till kvinnan, helt utan fördomar och utan orimliga krav på hur hon ska bete sig före, under och efter övergreppet.”
Andra bloggar om: våldtäkt, stureplansprofilerna, jämställdhet, sexualbrott
De båda unga män som våldtog och förnedrade en 19-årig flicka tidigare i år fälls i hovrätten. Det känns som en lättnad. Själva grunden för den friande tingsrättsdomen – att de på grund av dumhet, förvriden människosyn eller vad det nu är inte förstod att de våldtog flickan – är motbjudande nog om den skulle vara sann. Men det är svårt att tro något annat än att de ljuger. Enligt Hovrätten är det uteslutet att de åtalade inte insett att samlagen inte varit frivilliga från kvinnans sida. Därmed har de haft uppsåt.
Hovrättslagmannen Göran Ewerlöf sade att den stora skillnaden mellan domarna i tingsrätten och hovrätten är att man i hovrätten valt att helt och hållet tro på flickan.
Frågan kvarstår i alla fall: Ska man kunna frias från ansvar för våldtäkt för att man inte inser att man våldtar? Den principen gäller inte vid till exempel trafikförseelser, och det är svårt att tro att någon skulle åberopa den för misshandel. Men våldtäkt är uppenbarligen speciellt.
Hanne Kjöller i DN, som jag är kluven inför, skriver intelligent om problematiken med sexualbrottsmål.
Edit: I Arbetaren föreslår Lina Hjort att lagstiftningen vidgas till att innefatta oaktsam våldtäkt, ett begrepp som funnits i Norge sedan 2000. Hon understryker att “sänkt (borde nog stå ‘höjt’, min anm.) krav på personlig insikt och avsikt inte är detsamma som sänkta beviskrav. Detta ska inte heller sammanblandas med omvänd bevisbörda”.
Andra bloggar om: våldtäkt, stureplansprofilerna, sexualbrottForskarvärlden må vara splittrad om de biologiska skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärnor, men om Annica Dahlströms hjärna råder inga tvivel: Skvatt galen.
I en intervju som DN publicerade i februari 2005 säger hon bland annat:
“Jag tror absolut att det är nödvändigt att pojkar och flickor redan i skolan får klart för sig att de är olika. Om killarna tror att flickorna är likadana som killarna då blir det ju så att tjejerna är dåliga kopior, för de är inte lika starka, de är inte lika snabba, de tycker inte att det är lika roligt att slåss som killarna. Tvärtom så måste man, tror jag, lära den manliga delen av populationen att flickor/kvinnor är någonting speciellt.”
Annica Dahlström tror alltså att det stora problemet för pojkar och flickor, som från spädbarnsåldern kläs i olika kläder i olika färger, som får olika leksaker både hemma och på McDonald’s, som klär om i olika rum, som konsekvent behandlas olika av personalen på dagis, som matas med bilder på avklädda kvinnor och påklädda män och så vidare, är att de inte är tilläckligt medvetna om skillnaderna mellan könen.
Annica Dahlströms konkreta förslag på jämställdhetsarbete i förskolan är att pojkarna en timme om dagen ska få boxas och brottas i en liten fyrkant “och få utlopp för sin aggression och för sina slagsmålsbenägenheter”. Enligt förslaget ska de flickor som vill delta “naturligtvis få lov att göra det men inte tvingas.” Oklart om detta innebär att pojkarna ska tvingas även om de inte vill, eller om de kanske ska få veta att det är okej att inte vara med men att det förstås betyder att de inte är lika manliga som sina mer boxningsbenägna kamrater. Dahlström understryker i alla fall: “Det är betydelsefullt för jämställdheten att det påpekas att vi är olika samtidigt som vi skall ha respekt för olikheter.”
På DN Debatt i dag får neurologen Annica Dahlström utrymme för ett genmäle mot de läkare och studenter som tidigare anklagade henne för desinformation.
Tyvärr blir det bara mer tydligt att hon inte har något mycket att komma med – artikeln är ett sammelsurium av just luddiga resonemang och trubbiga angrepp på belackarna. I korthet går hennes argumentation ut på att “Det har jag inte sagt och har jag sagt det har jag rätt”.
Något som är intressant att reflektera över är varför frågan om genomsnittliga skillnader mellan män och kvinnor är så oerhört intressant att studera, när även de flesta bioligister erkänner att de individuella variationerna inom könen är så mycket större.
I en artikel på DN Debatt blir hjärnforskaren Annica Dahlström ordentligt avklädd. Några läkare och läkarstudenter har granskat hennes “forskning” och funnits att hennes biologistiska teser inte har någon grund i forskningen utan i hennes egen reaktionära ideologi.
Annica Dahlström har länge framstått som tossig. Stort tack till artikelförfattarna Cecilia Chrapkowska, Johan Lundin Kleberg, Lydia Melchior och Agnes Wold för att tossigheten blir avslöjad.
Både Karolina Ramqvist i Arena och Bo Rothstein på DN Debatt ger Tiina Rosenberg rätt i det infamösa grälet med Ebba Witt-Brattström i SVT:s Viljornas Kamp – filmen om fi.
Mest överraskar Rothstein, som ju knappast har någon tyngre feministisk credd:
“Men viktigare tror jag är en annan sak som traditionellt varit kvinnorörelsens starkaste vapen, nämligen medvetandehöjning. Unga kvinnor som blir mammor måste få klart för sig vilka risker de tar då de av omsorg om familjens gemensamma ekonomi accepterar att förlora den första förhandlingen. Och unga kvinnor i allmänhet måste göras uppmärksamma på vilka risker de tar då de väljer att bilda familj med män som står starkare än de själva på arbetsmarknaden. Möjligen kan då även den heterosexuella kärnfamiljen förvandlas till ett jämställdhetsprojekt.”
Förvisso ett klassiskt grepp att lägga över ansvaret för förändring på den svagare parten. Därför skulle jag vilja utsträcka Rothsteins maning till de unga kvinornas manliga partners. Historiskt har dessa dock visat väldigt litet intresse för att lyssna.
Senaste kommentarerna