Publicerad den 28 februari 2008
i miljö.
De gillar inte att benämnas som “förnekare”, utan vill hellre kallas “skeptiker”. Men de som avvisar alla vetenskapliga belägg för global uppvärmning orsakad av människan, men febrilt klänger sig fast vid varje argument som stöder deras tes, är inte sunt skeptiska.
Amerikanske miljödebattören Joseph Romm pläderar i en läsvärd artikel i Salon för att pensionera begreppet “konsensus” från klimatdebatten, med grundargumentet att det är den överväldigande massan av vetenskapliga belägg som gör det omöjligt för ett öppet sinne att förneka den globala uppvärmningen – inte antalet vetenskapsmän som står bakom de allt gravare varningarna.
Läs den!
Inlägget pingat till Intressant.
Andra bloggar om: klimathotet, klimat, global uppvärmning, miljö
Jag erkänner att jag inte riktigt gav den debatt på DN Kultur som Andreas Malm startade med sina artiklar om Eurabienlitteraturen, islamofobin och hur sverigedemokraterna utnyttjar dessa strömningar den uppmärksamhet den förmodligen förtjänade. En bisak svällde ut och fick proportioner som överskuggade den diskussion om främlingsfientlighet som i det stora perspektivet förstås är betydligt viktigare än Malms illvilliga och försåtliga citatteknik.
Jimmie Åkessons resonemang och sverigedemokraternas framgångar visar på att det hot Malm beskriver är reellt. Ändå skaver det.
I dag läser jag i vilket fall som helst Torbjörn Elenskys ypperliga artikel och finner en meningsfrände. I ett enda stycke sammanfattar han den komplicerade problematiken:
Samtidigt som vi gemensamt i alla demokratiska partier bör stoppa de rasistiska partiernas frammarsch, och klart avvisa konspirationsteorier om muslimskt maktövertagande i Europa, måste vi stå upp mot dem som håller upp skrämordet “islamofobi” för att sprida hat, isolationism och intolerans.
En personlig reflektion: När jag läste Johan Norbergs kuriosainlägg om arabiska skyltdockor var min första reflex en fundering om det ändå låg något i anklagelserna om att han är islamofob. Jag gav därmed, för ett ögonblick, efter för det missbruk av islamofobibegreppet som Elensky träffsäkert beskriver i sin artikel:
Det ironiska är att personer som Andreas Malm i dag använder “islamofobi” på exakt samma sätt som de anklagat Israelvänner för att missbruka ordet “antisemitism”: de använder det för att tysta kritik av religiösa och politiska organisationer och institutioner genom att svepande kalla dessa “rasistiska”.
Kritik av religiös fundamentalism är inte rasism.
Inlägget pingat till Intressant.
Andra bloggar om: islamofobi, islam, torbjörn elensky, andreas malm, dn kultur, johan norberg
Leif Widén sammanfattar väl problematiken med avskiljning och lagring av koldioxid (ccs) i ett inlägg på Brännpunkt i Svenska Dagbladet. Han nämner dock inte en av de mer skrämmande idéerna för lagring som finns, nämligen i havet. Ja, just det, det hav som redan nu börjar bli mättat på koldioxid.
Koldioxidlagring får slutförvaring av kärnbränsle att kännas riktigt tryggt, och metoden är symptomatisk för den arsenal av mer eller mindre vansinniga idéer som fossilindustrin kommer upp med som lösning på klimatfrågan. Astronomiska summor plöjs ner i utveckling av metoder som ska låta oss fortsätta gräva upp och bränna all jordskorpans olja och kol. Än så länge har det – lyckligtvis – visat sig omöjligt att få lönsamhet i ccs. Det tragiska är alla resurser som i stället för att utveckla solkraft, vindkraft och andra rena energikällor bokstavligt talat pumpas ner i jorden.
En mer detaljerad genomgång av varför koldioxidlagring är en extremt dålig idé finns på Gristmill.
Den enda försvarbara metoden för långtidslagring av koldioxid är omvandlat till olja, naturgas och kol i jordskorpan. Lämna den där den är!
Inlägget pingat till Intressant.
Andra bloggar om: klimathotet, koldioxidlagring, global uppvärmning, klimat, miljö, energi
Egentligen har affären med DN Kulturs ohederliga behandling av Johan Norberg svällt över alla rimlighetens bräddar, men eftersom den vänstra delen av bloggosfären har grävt ner huvudet i skyttegraven vill jag ändå höja upp min röst.
Sakfrågan är enkel: Andreas Malm har medvetet påstått att idén om “enidéstatens” kryperi för islam kommer från Norberg, vilket den inte gör. Norberg (som i flera sammanhang uttryckt respekt för islam och även propagerat för fri invandring) förtjänar en ursäkt, och DN och Schottenius uppträder ohederligt när man i stället svartmålar honom.
Jag har träffat och intervjuat Johan Norberg och funnit honom vara sympatisk. Hans hantering av siffror och fakta är i allmänhet bra mycket ärligare än hans belackares. Våra värderingar skiljer sig åt, framför allt i synen på ojämlikhet, men självklart förtjänar han ändå ett respektfullt bemötande.
Bland bloggosfärens obehagligare sidor – både till höger och vänster – finns mentaliteten att det viktigaste är att ha rätt och bevisa motståndaren fel. Men Maria Schottenius är fel ute när hon gör Johan Norberg till en representant för detta fenomen.
Uppdatering: Johan Ehrenberg på ETC har en intelligent analys av affären.
Inlägget pingat till Intressant.
Andra bloggar om: johan norberg, andreas malm, maria schottenius, dn kultur, bloggosfären
Senaste kommentarerna